0 - 1

Matchen i siffror:

                  6 Hörnor 3

            10 Frispark för 16

                11 Avslut 9

            5 Avslut på mål 5

                   0 Mål 1

Huvudtränare Jonas Candika kommenterar matchen:

När vi någon gång framåt hösten blickar tillbaka och summerar säsongen så är jag ganska säker på att vi kommer att prata om den här matchen.

Det var en match som innehöll det mesta och rent dramaturgiskt så var det en välregisserad skräckfilm som fick ett riktigt lyckligt slut.

Vi visar att vi är ett lag som aldrig slutar tro, som aldrig viker ner sig, som är beredda att dö för varandra där ute på planen.

Det var som en av mina tidigare kollegor kommenterade: -Fan Jonas, ni är ju rena maskinen när ni sätter igång!

Jag tycker vi visar prov på väldigt mycket hjärta igår, det var verkligen "vi mot resten av världen".

Det var en första halvlek där vi stod för mycket av det kreativa.

Vi hade perioder där vi spelade i trianglar runt motståndarna som stod på hälarna men tyvärr så hade vi problem på sista tredjedelen.

Vi omsatte inte spelövertaget i så mycket målchanser som man kanske förväntar sig, det var tveksamma sista passningar och en del avslut ur dåliga vinklar som gjorde att vi inte riktigt fick hål på Vansbro.

Vansbro saknade inte möjligheter, dom var starka i duellspelet och dom hade flera kvalificerade chanser att även dom få hål på oss.

Jag tycker deras Simon Stam som spelade på topp gjorde en riktigt bra match och han kändes livsfarlig varenda gång han var inblandad i någonting.

Men även om båda lagen utbyter chanser så är det två rejäla backlinjer och två duktiga målvakter som spikar igen halvleken.

Vi har en sekvens som jag sent ska glömma, det kändes som en repris av Sverige-Frankrike, Thimmy rensar iväg en boll, tappar fotfästet och blir liggande en stund.

"Vansbro-Toivonen" skickar bollen mot öppen kasse och målet ser ut att vara ett faktum, Reyier gör en fantastisk löpning och rensar bollen på mållinjen, herrejävlar säger jag bara!

Andra halvlek där har jag nästan fått minnesluckor pga allt adrenalinpåslag och mental stress.

Domarkåren drar sitt strå till stacken för att göra det extra spännande, som brukligt är så blir vi rent statistiskt nedsparkade flest gånger.

Motståndarna får inga kort.

Vi får två (!) röda.

Ja, ni läste rätt!

Sundman åker ut efter två gula kort, likaså Ishak.

Absolut att man kan ge Sundman två gula kort för det som skedde, har egentligen inga problem med det.

Men då tycker jag att det borde delas ut en hel del fler kort.

Spelförstörelse, sena efterslängar, bentacklingar (som ledde till skador och att spelare inte kan spela vidare) ingenting sådant stävjades från domartrion.

Ishak skriker AAAAAAAAAAAAAAH! efter att han fått ett gult kort (antagligen ganska frustrerad och besviken) domaren uppfattar det som att han skriker FAAAAAAAAAAAN! och så får han sitt andra gula kort.

Detta gör att vi inklusive tillägg spelar drygt 20 minuter med 10 man och 15 minuter med 9 man.

Som om det inte var nog, så har vi spelare som fått utgått skadade, vi har två spelare på banan som blivit hårt lindade och vi sliter livet ur oss rent allmänt för att få med oss någonting hem från den här matchen.

Vansbro är tillräckligt bra som dom är utan att matchen ska tippas åt något håll.

Dom här röda korten som utdelas i tid och otid har kostat oss otroligt mycket dels vad det gäller dom matcher det drabbar, men det får även konsekvenser på framtida omgångar då det leder till avstängningar.

Vi har trots att vi är det statistiskt mest nedsparkade laget fått en 2 årsranson med gula och röda kort emot oss, så finns det någon balans eller rättvisa i världen så säger all spelteori att nästa gula eller röda kort kommer någon gång Juni 2019, men vi får väl avvakta och se.

Precis som dom flesta matcher där något lag får utvisningar emot sig så får vi göra förändringar, vi får täcka enorma ytor när vi försvarar oss.

För att anfalla så krävs det att vi verkligen trycker och vrider ur det "sista" vi har kvar i kroppen, samtidigt som vi lämnar oceaner av gräs bakom oss för motståndaren att anfalla på, ifall vi tappar eller blir av med bollen.

En sekvens som fick det att svartna för ögonen var när bollen kommer instudsande vid backlinjen, studsar snett när Berglund ska rensa, blir till ett hårt skott som går rakt mot eget mål.

Hjärtat stannade på mig......... och verkligheten börjar gå i slowmotion.

Thimmy står på mållinjen och tar skottet med bröstet!

DUNK-DUNK-DUNK, hjärtat hoppar igång igen ........ Men patienten ser ut att ha gått från hjärtstillestånd till en fullskalig hjärtattack!

88 minuten, Roberth når högst på inlägget och sätter dit pannan, sedvanligt "flipper" och tumult i boxen, Lukas "The silent assassin" trycker dit bollen i mål.

Det efterföljande glädjevrålet väckte antagligen alla döda i hela Vansbro och sotade ur varenda skorsten i kommunen.

Herre min skapare, vi lyckades med det "omöjliga" mot alla odds och uppförsbackar så tar vi med oss 3 poäng hem.

Ett otroligt styrkebesked och en "viljans seger".

Fantastiskt insats av alla inblandade och ett spektakel som jag sent (eller aldrig) ska glömma!

Vilken arbetsmoral, vilken lagseger!